God mat görs på goda värderingar.
Därför för vi ett himla liv om respekt:

Varför är respekt viktigt?
Respekt

Varför är respekt viktigt?

Ett bra samhälle bygger på respekt för varandra. Respekt för olikheter, men också för allas rättigheter.
Precis som att odlaren ser till att naturen, åkern och plantorna mår bra, vill vi på KRAV att odlaren ska må bra och tryggt kan utföra sitt jobb.

Vi vill vara med och bidra till ett samhälle där alla människor respekteras. Därför har vi regler för socialt ansvar för våra producenter. Anställda ska kunna organisera sig och förhandla kollektivt och minderåriga ska få möjlighet att gå i skolan. Ingen ska heller bli diskriminerad, orättvist behandlad eller tvingas till arbete.

Tyvärr är det inte alltid så. Även fast det finns lagar för hur människor ska behandlas, arbetar många under dåliga villkor i matproduktionen världen över.

Men tillsammans kan vi stå upp för allas lika värde. För god mat görs på goda värderingar.

Låt oss föra ett himla liv för respekt!

Jag då?

För ett himla liv för respekt!

3 snabba

3 utmanare

  • Bjud kollegorna på en schysst blåbärspaj! KRAV har regler för bärplockarnas arbetsförhållanden.
  • Ta socialt ansvar i din omgivning! Säg ifrån om du upplever att någon säger eller gör något diskriminerande.
  • Unna dig en KRAV-märkt chokladkaka! Förutom att det är gott så har KRAV regler för att arbetstagare ska behandlas lika oavsett kön, ursprung eller ålder.

3 utmanare

  • Hur ser villkoren ut på restaurangen? Fråga om de anställda har kollektivavtal! För en lista besök Schysta villkor ».
  • Ställ krav på din arbetsplats! Tar ni socialt ansvar i era inköp av produkter till fikarummet? Om inte, se om det finns möjligheter att byta till andra alternativ.
  • Vilken mat får våra barn och gamla? Fråga på dagis, skola och ålderdomshem om maten är ansvarsfullt producerad.
Andra då?

Axfoundation

Respekt för arbetarna

Fair Action

Respekt i klädindustrin

Andra då?

Viveka för ett himla liv för respekt

Viveka Risberg jobbar på Axfoundation, en icke vinstdrivande verksamhet som verkar för ökad hållbarhet. Hennes fokus är arbetsvillkor och mänskliga rättigheter och flera projekt drivs i länder där mat och prylar produceras.

– Aktivister och granskare som avslöjar missförhållanden är viktiga för att få en förändring, men min roll nu är att hitta lösningar på problemen. Jag jobbar med företag, forskare och civilsamhällesorganisationer. Vi når störst framgång genom att hitta gemensamma synsätt, motivera, utveckla och skynda på.

Brist på respekt i matproduktionen

– Prispressen i matproduktionen går ut över arbetsförhållandena. Vi vet att det finns modernt slaveri bland migrantarbetare i de globala leverantörsleden, men problemen finns i Sverige också.

Viveka märker att diskriminering och kränkningar av yttrandefriheten och fackföreningsfriheten blir vanligare, också i demokratiska länder. Det försvårar för civilsamhällesorganisationer.

– Det påverkar också mitt arbete. Det är lätt att jobba för förbättringar i fabriker, men för att förändringen ska sprida sig i samhället krävs det att många aktörer samverkar, långsiktigt.

Det går att förändra

Viveka drivs av övertygelsen att vi kan förändra världen till det bättre.

– Jag har levt utomlands och sett orättvisor och problem på nära håll, men också att det går att förändra. Jag vill öka medvetenheten hos konsumenter, företag och beslutsfattare om missförhållanden och vad man kan göra åt dem.

Mest gillar hon kraften i att vara många som tillsammans bestämmer sig för att förändra saker.

– Jag upplever att det finns en stark gemensam vilja kring de frågor jag jobbar med. Det ligger i alla företags intresse att ha en leverantörskedja som är fri från kränkningar.

Positiv inför framtiden

– För att förbättra arbetsvillkoren måste kontrollen öka. Certifiering är en lösning, men golvet måste också höjas i den konventionella produktionen. I hela leverantörsledet behövs mer kunskap. De som jobbar i fabrikerna har ofta inte koll på sina rättigheter. Och konsumenterna behöver förstå att maten är för billig idag, att vi inte betalar det riktiga priset.

Viveka är positiv inför framtiden.

– Spårbarhet och transparens är en stark trend och det ökar möjligheterna att hitta missförhållanden, men också att ställa krav och välja rätt.

Andra då?

Maria jobbar för respekt i modeindustrin

Maria Sjödin jobbar på den ideella föreningen Fair Action. Genom intervjuer med de anställda granskar hon arbetsvillkoren i fabriker som tillverkar kläder, skor och andra prylar för svenska företag. Informationen används för att sätta press på företagen att förbättra villkoren och höja lönerna.

– De som tillverkar våra kläder, skor och prylar vill ha respekt för det de gör. De vill ha löner som räcker för att kunna äta sig mätta, bo på ett anständigt sätt, gå till doktorn och ta hand om sina barn. Jag tror att det finns en potential att lyfta människor ur fattigdom och att våra svenska företag har en viktig roll.

Svenska företag kan förändra

De som tillverkar våra kläder ofta har låga löner, långa arbetsdagar och otrygga anställningar med korta kontrakt.

– För att förbättra arbetsvillkoren behöver klädföretagen jobba nära och långsiktigt med sina leverantörer och minska prispressen. Det är också viktigt att stötta fackliga organisationer och samarbeta med dem. Många företag har börjat arbetet och tittar på frågan om levnadslöner, men det går för långsamt, säger Maria.

Fair Action har bland annat bidragit till att H&M har satt ett mål för rättvisa löner i sina viktigaste leverantörsfabriker senast 2018.

Det går åt rätt håll

Maria upplever att utvecklingen i klädbranschen går långsamt, men åt rätt håll.
– Jag tror att svenska företag kan vara en positiv kraft och ser ett stort engagemang bland konsumenter.
I framtiden vill Maria att det ska vara lika enkelt att köpa schyssta kläder som KRAV-märkta bananer.
– Förutsättningarna och medvetenheten finns och företagen vet egentligen vad de behöver göra för att komma dit. Fairtrade har sedan ett år tillbaka textilkriterier för arbetsvillkor i klädtillverkningen, men ännu har inget företag i Sverige kommit så långt att de kan uppfylla dem.

Stötta de som vågar höja rösten

Maria berättar om den backlash som nu drabbar fackföreningar och organisationer i textilfabrikerna. Människor blir av med jobbet och fängslas när de protesterar mot dåliga arbetsvillkor och går med i facket. Särskilt i Bangladesh är läget allvarligt.
– Mitt jobb är att stötta de modiga personer som vågar höja rösten och kräva bättre löner och arbetstider. De riskerar mycket mer än jag gör. Fackföreningars och organisationers arbete på plats är nödvändigt för en långsiktig förändring, på samma sätt som det varit det här i Sverige.

Vi med KRAV

Möt Jens och Niclas:

Så här jobbar vi med respekt

Kaffeförsäljaren Jens

Odlaren är vår uppdragsgivare >>

Bärförsäljaren Niclas

Våra plockare har schyssta villkor >>

Vi med KRAV

Respekt styr Sackeus agenda

Jens Baagøe är vd på Sackeus, en livsmedelsgrossist med Sveriges bredaste sortiment av Fairtrade- och KRAV-märkt kaffe och choklad.

– Här på Sackeus är odlaren vår uppdragsgivare. Respekten för odlaren av kaffe, te, kakao och oliver styr vår agenda och är anledningen till att vi går upp på morgonen. Vi och odlarna har ett respektfullt och jämlikt förhållande och vi har en affärsrelation för båda parters bästa. Det är en tillfredsställelse att veta att vi gör en direkt skillnad för andra människor och bidrar till en mer rättvis och hållbar värld, säger Jens.

Drivs av både glädje och ilska

– Jag drivs av att möta odlare som kan känna glädje och framtidstro tack vare principen om rättvis handel. Men jag drivs också av min vrede inför hur lite kaffeodlare i världen får betalt när jag vet vad produkten är värd, säger Jens.

I en rättvis handel ska betalningen för kaffet minst täcka produktionskostnaden och samtidigt ge odlaren möjlighet till att investera i utveckling. Jens vision är att alla varumärken tar ansvar genom respektfull handel.

– Jag tror att det är möjligt och Sackeus är ett exempel på att det fungerar i det lilla formatet, säger Jens.

KRAV är respekt för helheten

84 procent av Sackeus försäljning består av KRAV-märkt.

– Att utöver Fairtrade jobba med KRAV-märkt handlar för mig om en respekt för helheten. Människan kan inte må bra om inte naturen mår bra. Och det är bra att KRAVs regler innefattar socialt ansvar, säger Jens.

Jens tror att en ökad försäljning i dagligvaruhandeln är avgörande för att Sackeus ska kunna göra större skillnad i länder med utbredd fattigdom.

– För att lyckas krävs det att våra produkter fortsatt har en mycket hög kvalitet och att vi klarar att kommunicera vår kompromisslöshet, säger han.

Hållbarhet är framtiden

Jens är en sann optimist när det gäller framtiden.

– Människan har en inneboende drivkraft att göra saker bättre än igår, både för sig själv och för andra. I framtiden kommer allt fler konsumenter att fråga efter företagens hela agenda. Det kommer att gynna den som har en tydlig och långsiktig plan för hållbarhet och tar de steg som krävs för att komma framåt. Företag som inte tar ansvar kommer inte att ha kunder i framtiden, säger han.

Vi med KRAV

Produkter med positiva effekter

Niclas Palmgren är försäljningsdirektör på Polarica Sverige.

– Det är roligt att jobba med produkter som ligger i tiden och ger positiva effekter. Bär och viltkött är naturliga och hälsosamma produkter med låg klimatpåverkan.

En utmaning är att bär är en produkt där skillnaden mellan olika leverantörer inte upplevs så stor.

– I en konkurrenssituation leder det till stor prispress. KRAV-märkningen är då en stor fördel, eftersom den visar att bären är ekologiska och att det är reglerat hur plockningen gått till.

Polarica och respekt

Niclas menar att Polarica som företag behöver visa respekt på många sätt:

– Genom att erbjuda bra mat för människan visar vi respekt för konsumenten. Det innebär att sköta vår del så att det inte fuskas med något.

– Respekt bakåt i inköpsleden innebär exempelvis att alla bär vi säljer plockats av bärplockare från bemanningsföretag med kollektivavtal och att vi respekterar den samiska kulturen i våra affärer med renkött.

– Respekt inom vår egen organisation handlar om hur vi uttrycker och uppför oss och att vi är lyhörda.

Tar ställning mot friplockare

Polarica har profilerat sig inom bärbranschen genom att bara använda plockare som är anställda på bemanningsföretag, i motsats till så kallade friplockare. Friplockare är inte anställda och säljer oftast sina bär till mellanhänder, som i sin tur säljer till grossister.

– Med friplockare har man inte full kontroll över var och under vilka förhållanden bären har plockats. Även om saker och ting oftast går rätt till hos underleverantörerna innebär det en osäkerhet. Vår ambition är därför att även framöver jobba genom bemanningsföretag.

Polarica utvecklas av KRAV

Niclas ser att KRAV-certifieringen har ett värde både för dem som köper bären och för dem som jobbar på Polarica.

– Bärplockarna får bra bostäder, kollektivavtalsenliga löner och anställningsavtal på deras egna språk. Bären får inte plockas nära trafikerade vägar och det följer vi upp genom att alla plockare har en GPS. Den som äter de KRAV-märkta bären kan göra det med gott samvete.

KRAV-certifieringen har utvecklat Polarica som organisation.

– Vi har blivit mer professionella och kunniga. Det har också blivit lättare att attrahera människor till företaget.

Bevisen
Bevisen

Juristen ger svar om respekt:

Vad betyder begreppet socialt ansvar?

Socialt ansvar är att respektera FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO-konventionerna. Begreppet inkluderar också ett aktivt arbete mot korruption. För mig inbegriper socialt ansvar också miljöansvar, eftersom en förgiftad miljö påverkar människors hälsa, livsstil och livskraft.

Varför är det viktigt att jobba med socialt ansvar?

Allt fler människor exploateras och utnyttjas i leverantörskedjan och människor har blivit en handelsvara. Enligt World Slavery Index befinner sig 45,8 miljoner i någon form av slaveri. Jag tror att siffran är mycket högre, för enbart Indien har identifierat 25 miljoner i sitt eget land. Utvecklingen går snabbt och siffrorna kommer att gå uppåt. Alla branscher behöver bli mer alerta inför dessa frågor.

Hur hänger socialt ansvar ihop med miljöfrågan?

Förtryck och exploatering av människor innebär en stor miljörisk. Exploaterade och förtryckta människor har inte förutsättningar att bry sig om miljö och klimat. En arbetare som arbetar fyra skift och inte ens får två mål mat om dagen bryr sig inte om vad som händer med kemikalierna. Det finns också ett tydligt samband mellan företags förtryck av människor och samma företags ointresse för miljön.

Hur är situationen när det gäller socialt ansvarstagande i matproduktionen i världen idag?

Det är en mycket utmanande situation. Människor exploateras och utnyttjas varje dag i matproduktionen. De sociala konsekvenserna går ut över fler individer än arbetstagaren, exempelvis barnen. Många hamnar i skuldslaveri och barn till tidigare markägare försvinner i människohandel. Detta händer på samtliga kontinenter, vi ser nu även sådana tendenser i Europa.

Vad krävs för att förbättra situationen?

Vi behöver synliggöra konsekvenserna av att inte ta socialt ansvar. I Sverige måste vi bli bättre på att säkerställa att vårt agerande här inte bidrar till att mänskliga rättigheter kränks i andra länder. För att klara det behövs mer kunskap och förmåga att utkräva ansvar. En annan viktig reform är att utbilda arbetstagare om deras rättigheter. I slutändan krävs förändrade konsumtionsvanor och att priset på produkterna höjs.

Vilket ansvar har företagen i livsmedelsbranschen?

De har ett jättestort ansvar att identifiera riskerna för förtryck i sin egen produktionskedja. Vilka länder sker produktionen i, vilken typ av arbetskraft och anställningsformer används och hur har arbetstagarnas familjer det? Om företagen saknar kunskap för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras måste de skaffa den. Även på företag med ett aktivt miljöarbete är kunskapen om socialt ansvar oftast mycket låg.

På vilket sätt bidrar KRAVs regler till ökat socialt ansvarstagande?

Egentligen är ILO-konventionerna juridiskt bindande för alla företag, men den kontrollen fungerar inte idag. Därför är det bra att KRAV har regler för socialt ansvar som kontrolleras. Kontroll är ytterst viktig för att få ordning och reda på avvikelser. Med ett regelverk som kontrolleras krävs det också att företagen skaffar sig den kunskap och kompetens som krävs för att uppfylla reglerna.

Parul Sharma

Människorättsjurist

krav mer än eu-eko

KRAV är mer än EU-eko

Ekologiskt är logiskt men KRAV lägger ribban lite högre på flera områden.
Här är några exempel:

SocialtDjurskydd
Kontroll av att produktionen inte bryter mot mänskliga rättigheter.Grisar ska få vara ute och böka och beta.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.Grisar ska få vara ute, men det räcker med en inhägnad betongplatta.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.De flesta grisar får aldrig gå ut.
HälsaMiljö
Ingen tillsatt nitrit i maten.Gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Nitrit är tillåten som tillsats.Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Nitrit är tillåten som tillsats.Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Energianvändning
Alla KRAV-bönder i Sverige ska ha förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Socialt
Kontroll av att produktionen inte bryter mot mänskliga rättigheter.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Djurskydd
Grisar ska få vara ute och böka och beta.
Grisar ska få vara ute, men det räcker med en inhägnad betongplatta.
De flesta grisar får aldrig gå ut.
Hälsa
Ingen tillsatt nitrit i maten.
Nitrit är tillåten som tillsats.
Nitrit är tillåten som tillsats.
Miljö
Gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Energianvändning
Alla KRAV-bönder i Sverige ska ha förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Inga krav på förnybar el.

Från 3/5 för vi ett himla liv om

MOD
Om KRAV

God mat görs på goda värderingar. På KRAV för vi ett himla liv för biologisk mångfald genom att inte tillåta kemiska bekämpningsmedel. Vi för ett himla liv för öppenhet och accepterar inte en massa konstiga tillsatser i maten. Vi tror på omtanke – djur ska behandlas med värdighet. Vi värnar om respekt för bönders villkor världen över.

Läs mer om vad du får när du väljer KRAV-märkt på www.krav.se

Häng med!
Varför ett himla liv?
Om KRAV

Varför ett himla liv?

Vi på KRAV drivs av en övertygelse. Vi tror att mångfald är bättre än enfald, att det är bättre att vara snäll än dum, att respekt är bättre än respektlöshet, att öppenhet är bättre än slutenhet, att det naturliga är bättre än det konstlade. Det låter som självklara värderingar, men är inte alltid det. För att få goda saker att hända krävs beslutsamhet. Det behövs drivkraft, och det behövs mod. Det behövs många som för ett himla liv.

På KRAV för vi ett himla liv för biologisk mångfald genom att inte tillåta kemiska bekämpningsmedel. Vi för ett himla liv för öppenhet och accepterar inte en massa konstiga tillsatser i maten. Vi tror på omtanke – djur ska behandlas med värdighet. Vi värnar om respekt för bönders villkor världen över. Vi vill ställa om Sverige för att få fler bönder som kan leva på sitt jobb. Vi på KRAV är övertygade om att den ekologiska produktionen tillsammans med våra egna regler och oberoende kontroll har en viktig roll att spela för att nå dit.

God mat görs på goda värderingar. Och vi tror att hela samhället mår bra av samma saker som driver oss. Världen behöver mer mångfald, öppenhet, omtanke, respekt och mod.

Med kampanjen “För ett himla liv” vill vi lyfta blicken. Vi vill uppmuntra fler att höras och synas och våga ta ställning för goda värderingar. För det är ju så – ju fler som väsnas, desto större blir effekten. Nu för vi ett himla liv!

Vill du komma i kontakt med oss?
Du hittar oss på krav.se , Facebook, YouTube och Instagram.