God mat görs på goda värderingar.
Därför för vi ett himla liv om omtanke:

Varför är omtanke viktigt?
Omtanke

Varför är omtanke viktigt?

Omtanke är en av de värderingar vi håller varmast om hjärtat. Världen behöver mer omtanke, inte bara om människor utan också om djuren.

Vi kan visa omtanke när vi väljer vad vi äter. Vi tycker att köttet vi äter ska komma från djur som har levt ett värdigt liv. För djuren är inte bara något vi brukar, utan har ett värde i sig.

Därför har KRAV extra stränga regler för djuromsorg. På KRAV-certifierade gårdar får kossorna vara ute mycket och beta. Hönsen får picka mask och grisarna får böka i jorden och bada gyttjebad. Det är naturligt för dem.

Vi vet att det inte alltid är så. Många djur i Sverige får inte ens gå ut. Med KRAV får fler djur böka, picka och beta. Det mår de bra av, och då får vi bra mat.

Låt oss föra ett himla liv för mer Omtanke!

Jag då?

För ett himla liv för omtanke!

3 snabba:

3 utmanare:

  • Gör som Shona, för ett himla liv för djuren! Sprid filmen för att fler djur ska släppas ut på bete!
  • Ställ krav på restaurangmaten! Fråga efter KRAV-märkt kött när du är ute och äter.
  • Sprid ordet! Föreslå att din butik sätter upp en skylt på köttavdelningen som visar på skillnaden mellan konventionellt och KRAV-märkt kött.

3 utmanare:

  • Ifrågasätt maten på barnens dagis och skola! Vart kommer mjölken, äggen och köttet ifrån? Hur har djuren haft det?
  • Starta en insamling och stöd Stadsmissionens arbete! Mer information hittar du på: "Starta en egen insamling »
  • Ta hand om dina medmänniskor! När du lagar middag, gör en portion extra och ge till någon som behöver den.
Andra då?

Jenny och Johan

Omtanke om djuren

Uppsala Stadsmission

Omtanke om de utsatta

Andra då?

Hur jobbar du för större omtanke om djuren?

JENNY: Jag är vegansk matskribent. Under många år var jag djurrättsaktivist på min fritid, men till slut orkade jag inte längre ständigt läsa om och se hur djuren har det. Jag valde i stället att använda mitt journalistyrke till att presentera alternativen till att äta kött.

JOHAN: Jag är informationschef på Sveriges Veterinärförbund. I min roll har jag påverkat lagstiftning och djurskyddstänk i samhället. Det känns meningsfullt och viktigt. Jag har nått ut ganska bra med mina frågor. Störst effekt i form av åtgärder har jag fått när frågor har uppmärksammats av media.

Vad är omtanke?

JENNY: Omtanke är att göra en uppoffring för någon annan. Att bry sig om djur är ett stort bevis på omtanke, för det är inte säkert att man får något tillbaka. Jag kan inte se djuren som objekt som vi har rätt att döda. För mig är det en paradox att säga att man tycker om djur och sedan döda dem.

JOHAN: Omtanke är att bry sig. Det handlar om grundläggande etik. Omtanke om djur handlar om att sätta sig in i hur de djur vi använder har det och respektera deras egenvärde som kännande individer. Jag är inte negativ till djurproduktion om vi hanterar djuren på ett ansvarsfullt sätt medan de lever.

Hur för man ett himla liv?

JENNY: Veganer är människor som bryr sig om andra, men när förtrycket av djuren fortsätter och ingen bryr sig blir vi arga och ledsna. Själv brukar jag ha en mjuk dialog, men ibland undrar jag om våra meningsmotståndare verkligen skulle bry sig mer om djuren ifall fler veganer hade ett mjukare tonläge.

JOHAN: Om man vill förändra får man inte vara rädd för kritik. I den svenska griskrisen 2009 gav jag en kommentar i radio till de bilder som Djurrättsalliansen visade upp. Jag fick kritik för att jag sa att bilderna var exempel på dålig djurhållning. Men jag tyckte att det vi fick se var bedrövligt och ville säga det.

Vad kan det leda till?

JENNY: När jag blev vegan för 16 år sedan blev folk jätteupprörda för det och såg mig som en terrorist. Idag tycker många att det är spännande. Attityden till mat utan djur har förbättrats och många stora aktörer i livsmedelsbranschen hoppar på tåget. Det är ett tecken på att efterfrågan ökar.

JOHAN: Griskrisen 2009 ledde till en nivåhöjning i svensk grisproduktion som de producenter som finns kvar har nytta av. Svensk grisproduktion har idag ett högt förtroende hos konsumenterna på grund av sin höga kvalitet. Jag tror att skandalen bidrog till att rensa ut det sämsta i produktionen.

Andra då?

Andreas och Uppsala Stadsmission

Andreas Löfström är pensionär men jobbar som volontär för Uppsala Stadsmission. Tillsammans med Bekas Mahmoud på Stadsmissionen hämtar han överbliven mat från butiker och kör ut den till olika verksamheter för stadens utsatta.
– Jag vill engagera mig i något positivt som ger konkret resultat. Jobbet är lättsamt, jag får träffa trevliga människor och Stadsmissionen är en bra organisation med ett gott syfte. Jag upplever att jag gör en bra insats. Jag vill inte få betalt, utan bara jobba som volontär, säger Andreas.

Omtanke om de utsatta

Uppsala Stadsmission stödjer stadens utsatta. En del av verksamheten är att samla in mat, möbler och annat som skänks – utan krav på motprestation – till fattiga, missbrukare och andra människor som hamnat utanför samhällets system.
– Stadsmissionen har höjt levnadsstandarden för många, framför allt psykosocialt. Verksamheten skapar gemenskap, omtanke och en känsla av att höra till. De sociala skyddsnäten fungerar inte för alla. Vissa faller mellan stolarna, andra skulle kunna få hjälp men klarar inte kraven. Det finns många fattiga i Uppsala som behöver hjälp.

Gott om omtanke

– Jag har jobbat i 35 år som sjuksköterska. Det fanns en dimension av omtanke i den uppgiften, som inte alltid var vårdrelaterad. Det handlar om empati, en förmåga att se andra människor. Omtänksamhet är något grundläggande mänskligt. Om jag inte är omtänksam är andra inte det mot mig.
Andreas nämner många gånger alla de fantastiska människor han möter i jobbet med Stadsmissionen.
– Jag hyser gott hopp om människor och tycker att folk är omtänksamma. Viljan att bidra är förvånansvärt utbredd, även om vi ibland kan se det motsatta i exempelvis hatkampanjer.

Tacksamma behövande

Marita är testpilot för en ny verksamhet hos Stadsmissionen, där behövande kan prenumerera på en matkasse i veckan för 150 kr om året.
– Det är toppen när man är arbetslös och fattig. Affärer skänker maten som annars skulle ha slängts. Det är inget fel på den och det känns bra att äta den, säger Marita.
På Mikaelsgården, Stadsmissionens dagverksamhet för utsatta människor, tar en kvinna emot en portion mat.
– Jag blev arbetslös för fyra månader sedan och var inte med i A-kassan. Mikaelsgården är jätteviktig, det betyder allt för mig att veta att jag får lagad mat varje dag, berättar hon.

Vi med KRAV

Möt Märta och Kjell:

Såhär jobbar vi med omtanke

Köttförsäljaren Märta

Att äta bra mat är omtanke >>

Bonden Kjell

Jag vill använda ekosystemtjänster >>

Vi med KRAV

Bra mat är omtanke

Märta Jansdotter är vd för Gröna gårdar som säljer KRAV-märkt kött från djur uppfödda enbart på gräs och örter. Märta gillar att tänka nytt, bryta ny mark och förbättra med hjälp av innovation.
– Jag vill att folk ska kunna äta bra mat, att det ska vara enkelt att få tag på råvaror. Det handlar om omtanke om både sin egen kropp och om platsen, djuren och människorna som står bakom maten. För mig är det en rent egoistisk handling att välja KRAV-märkt. Då vet jag att det är producerat utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

Billig mat på bekostnad av omtanke

Märta tycker att vår strävan att få fram så mycket mat som möjligt har skett på bekostnad av omtanken.
– Världens jordar odlas sönder för att få fram billig spannmål och majs som vi sedan föder upp djur på för att få fram billigt kött. Mycket av dagens kycklingproduktion tycker jag mer liknar en labbprocess än en djurproduktion.
Hon menar att vi får betala ett högt pris för den billiga maten.
– Ett exempel är att folk blir allvarligt sjuka och ibland dör av antibiotikaresistenta bakterier på grund av att djur behandlas med antibiotika på ett oansvarsfullt sätt.

På väg mot riktigt bra kött

– Jag tycker det viktigaste är HUR maten produceras. Då spelar det mindre roll om det är en biff eller böna du äter. Jag äter hellre en ko som har levt ett gott liv och bidragit till en fantastisk biologisk mångfald, än en processad sojaburgare med okänt ursprung.
– Gröna gårdar gör mycket bra, men det finns mycket som vi kan fortsätta utveckla. Djuren och naturen på våra gårdar mår bra, men vi kan till exempel göra ännu mer för den biologiska mångfalden och kolbindningen.

Är det okej att döda djur?

– Det är en svår fråga. Jag var själv vegetarian när jag var ung. Slaktbilen ger respekt för det vi gör, jag slutar inte beröras av det. Det är inte roligt att ta ett djurs liv, men varken lantbruksdjuren eller allt annat liv i hagen hade funnits om vi inte hade ätit djur. I min värld är allt liv heligt, även växternas. För att man ska kunna leva måste något annat dö. Vi både ger och tar liv och det innebär ett väldigt stort ansvar, både för oss lantbrukare och för våra matgäster.

Vi med KRAV

Flytta fokus från mer till hur

Kjell Sjelin är KRAV-certifierad lantbrukare norr Uppsala. Han tycker att vi behöver flytta fokus från att det behövs mer mat i världen till att radikalt förbättra systemen för hur vi producerar maten.
– Vi producerar i nuläget så mycket mat att vi skulle kunna välja att förse också den miljard människor som inte har tillräckligt idag. Men mycket mat kastas bort, blir förstörd och kanske används onödigt mycket som foder till djur. Produktionen av mat bygger ofta på ohållbara system där vi använder ändliga resurser. Det behöver vi ändra på, säger Kjell.

Många steg åt rätt håll

Kjell tycker att KRAV hjälper lantbruket att ta många steg åt rätt håll – som att tacka nej till kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och att odla djurens foder på den egna gården. Det är ett sätt att visa omtanke om hela planeten.
– Samtidigt som jag producerar mat vill jag arbeta för ett stabilt klimat, en rik biologisk mångfald, rena jordar och rent vatten. På vår gård ser vi att den biologiska mångfalden ökar, men vi bidrar fortfarande med utsläpp och förbrukar ändliga resurser. Det försöker jag ändra på, säger Kjell.

Omtanke om djuren

Djurens roll i jordbruket är inte given för Kjell. Djuren är en del av planetens ekosystem, och djurhållning kan vara både till nytta och skada för ett hållbart system.
– Våra grisar går i skogen och bökar ett nytt område varje sommar. Grisarna trivs och hjälper oss samtidigt med en avgörande självföryngring av skogen. Vi har inte behövt plantera någon skog på 25 år. Tack vare grisarna har vi en fin blandskog, säger Kjell.

Utveckling genom samtal och praktik

Kjell tycker att han har världens roligaste jobb. Framför allt gillar han att som bonde få vara med och bidra till hållbar utveckling. Mycket av det jobbet sker hemma vid köksbordet, som Kjell och hans fru Ylwa ofta delar med upp till åtta praktikanter och volontärer. Det blir också samtal med alla de grupper som kommer till gården på besök.
På gården vill Kjell även använda mer ekosystemtjänster. En del av detta är att utveckla odlingen av perenna grödor.
– Här odlar vi rader av fruktträd mellan remsor av spannmål och testar nu över hundra olika perenner som kan användas till livsmedel, berättar Kjell.

Bevisen
Bevisen

Professorn ger svar om omtanke:

Vad är god djurhälsa enligt vetenskapen?

Det är en kombination av flera olika faktorer; till exempel måste djuren vara genetiskt sunda, få den näring som behövs och tillräckligt med utrymme för att hålla sig friska. Trots det är den mänskliga faktorn ändå den allra viktigaste. Om den som sköter om djuren har ett gott djuröga och har förmågan att se att varje djur har det bra och upptäcka tidiga tecken på sjukdom, då får djuren större möjlighet till ett gott liv.

Vad är ett gott liv för djuren?

Först och främst är det viktigt att utgå från djurs olika individuella behov. Forskning visar att till exempel värphöns möjligheter till välbefinnande ökar om de har tillgång till sittpinne, rede och ströbad. Att ha de här sakerna på plats är nödvändiga för att värphönsen ska må bra på basnivå. På liknande sätt måste till exempel grisarna ha god tillgång till halm om de hålls inomhus.

Hur viktigt är tillgång till bete för djuren? Att de får äta gräs?

Om vi tar kor som exempel handlar det om att deras matsmältningssystem är utvecklat för ett långsamt och ständigt intag av gräs och sedan idisslar de. Det är essensen av att vara en ko. Om kon inte får beta innebär det inte att den tvärdör, men den har svårt att få ett gott liv utan bete. Dessutom är det med djur som med människor, de måste röra på sig för att få starka ben och muskler.

KRAV vill ju även att till exempel grisar ska få böka på beväxt mark – varför är det viktigt?

Grisar är aktiva djur som ägnar mycket tid åt att söka föda i jorden. Att böka i jorden är alltså ett beteende som är naturligt för en gris. Om de inte får utlopp för det utforskande beteendet är det lätt hänt att de till exempel börjar bita andra grisar i svansen. Forskning visar att just möjligheten att rota i halm är bästa sättet att förebygga svansbitning. Blir det för långtråkigt är det lätt att det blir fel.

Djur verkar vara lika oss människor?

Biologiskt sett är ju människan också ett djur. Och precis som vi människor har ursprungliga behov kvar, så har djuren det också. Trots årtusenden av avel är förändringarna i beteendet ändå ganska små i förhållande till de ursprungliga arterna; uroxe, vild djungelhöna och vildsvin.

Är inte den bästa omsorgen om djuren att låta dem få vara vilda?

Allt som förekommer i naturen är ju inte alltid bra för djuren, till exempel rovdjur och sjukdomar. Vi människor har våra produktionskrav, men å andra sidan skyddar vi djuren mot svält, rovdjur, dåligt väder och så vidare. Från djurens synvinkel finns det alltså både för- och nackdel och här har vi människor olika värderingar kring vad som är viktigt.

Ger KRAVs regler ökad djurvälfärd?

Först är det viktigt att poängtera att inga regelverk någonsin är en garanti för god djurvälfärd. Regelverket måste efterlevas för att det ska göra nytta. Men följs regelverket har man kommit en god bit på väg. Måttlig djurtäthet och bra mängder av strö ökar djurets chanser till ett gott liv. Får de dessutom gå ute på bete ökar deras chanser ytterligare till ett gott liv, även om utevistelsen även kan medföra vissa risker.

Hur vet forskningen vad djuren uppskattar?

I forskningen brukar vi titta på hur mycket ett djur anstränger sig för att få tillgång till ytterligare berikningsresurser; ströbad, sittpinne eller utevistelse. Till exempel kan en dörr som djuret ska öppna göras trögare och trögare och om djuret ändå anstränger sig för att nå till sandbadet på andra sidan dörren, ja då kan vi konstatera att hönan sannolikt uppskattar att bada i sand.

Lotta Berg

Veterinären Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

KRAV är mer än EU-eko

Ekologiskt är logiskt men KRAV lägger ribban lite högre på flera områden.
Här är några exempel:

DjurskyddHälsa
Grisar ska få vara ute och böka och beta.Ingen tillsatt nitrit i maten.
Grisar ska få vara ute, men det räcker med en inhägnad betongplatta.Nitrit är tillåten som tillsats.
De flesta grisar får aldrig gå ut.Nitrit är tillåten som tillsats.
MiljöEnergianvändning
Gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.Alla KRAV-bönder i Sverige ska ha förnybar el.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.Inga krav på förnybar el.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken (undantaget slamspridning som tillåts i denna produktion).Inga krav på förnybar el.
Socialt
Kontroll av att produktionen inte bryter mot mänskliga rättigheter.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Djurskydd
Grisar ska få vara ute och böka och beta.
Grisar ska få vara ute, men det räcker med en inhägnad betongplatta.
De flesta grisar får aldrig gå ut.
Hälsa
Ingen tillsatt nitrit i maten.
Nitrit är tillåten som tillsats.
Nitrit är tillåten som tillsats.
Miljö
Gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken (undantaget slamspridning som tillåts i denna produktion).
Energianvändning
Alla KRAV-bönder i Sverige ska ha förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Socialt
Kontroll av att produktionen inte bryter mot mänskliga rättigheter.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.

Från 16/3 för vi ett himla liv om

RESPEKT
Om KRAV

God mat görs på goda värderingar. På KRAV för vi ett himla liv för biologisk mångfald genom att inte tillåta kemiska bekämpningsmedel. Vi för ett himla liv för öppenhet och accepterar inte en massa konstiga tillsatser i maten. Vi tror på omtanke – djur ska behandlas med värdighet. Vi värnar om respekt för bönders villkor världen över.

Läs mer om vad du får när du väljer KRAV-märkt på www.krav.se

Häng med!
Varför ett himla liv?
Om KRAV

Varför ett himla liv?

Vi på KRAV drivs av en övertygelse. Vi tror att mångfald är bättre än enfald, att det är bättre att vara snäll än dum, att respekt är bättre än respektlöshet, att öppenhet är bättre än slutenhet, att det naturliga är bättre än det konstlade. Det låter som självklara värderingar, men är inte alltid det. För att få goda saker att hända krävs beslutsamhet. Det behövs drivkraft, och det behövs mod. Det behövs många som för ett himla liv.

På KRAV för vi ett himla liv för biologisk mångfald genom att inte tillåta kemiska bekämpningsmedel. Vi för ett himla liv för öppenhet och accepterar inte en massa konstiga tillsatser i maten. Vi tror på omtanke – djur ska behandlas med värdighet. Vi värnar om respekt för bönders villkor världen över. Vi vill ställa om Sverige för att få fler bönder som kan leva på sitt jobb. Vi på KRAV är övertygade om att den ekologiska produktionen tillsammans med våra egna regler och oberoende kontroll har en viktig roll att spela för att nå dit.

God mat görs på goda värderingar. Och vi tror att hela samhället mår bra av samma saker som driver oss. Världen behöver mer mångfald, öppenhet, omtanke, respekt och mod.

Med kampanjen “För ett himla liv” vill vi lyfta blicken. Vi vill uppmuntra fler att höras och synas och våga ta ställning för goda värderingar. För det är ju så – ju fler som väsnas, desto större blir effekten. Nu för vi ett himla liv!

Vill du komma i kontakt med oss?
Du hittar oss på krav.se , Facebook, YouTube och Instagram.