God mat görs på goda värderingar.
Därför för vi ett himla liv om öppenhet:

Varför är öppenhet viktigt?
Öppenhet

Varför är öppenhet viktigt?

Att vi vill ha ett öppet samhälle är självklart. Öppenhet för oss handlar om transparens, att inte dölja något. På samma sätt vill vi att det ska vara lätt att ta reda på vad maten innehåller. 

Ju fler skumma tillsatser, desto svårare blir det att förstå vad maten egentligen är gjord av.  

Vi tänker så här. Om maten är bra, behövs ju inga onödiga tillsatser. EU godkänner över 300 E-nummer och det tycker vi är lite väl generöst. Vissa tillsatser behövs, men de flesta är inte nödvändiga alls. Vi har bara godkänt 49 av dessa E-nummer. Alla har gått igenom hårda krav. Ett exempel är bakpulver, pektin är ett annat.

Öppenhet handlar också om att du och alla andra ska kunna veta vad vi får. Därför kontrolleras hela produktionen, från åkern till färdig KRAV-märkt produkt i hyllan, av oberoende organisationer.

För oss är öppenhet också att vem som helst får vara med och påverka. Därför utvecklar vi våra egna regler i en öppen process. Vi tror nämligen att när allting är öppet blir möjligheterna lättare att se. Och när vi är stolta över det vi gör, vill vi gärna berätta om det. 

Så för att se till att öppenhet blir en självklarhet, för vi ett himla liv.

 

Jag då?

För ett himla liv för öppenhet

3 snabba

3 utmanare

  • Köp en KRAV-märkt julskinka – utan nitrit – redan i år! Ju fler som frågar desto större chans till förändring i butikens nitritfria utbud.
  • Fatta grejen – jämför innehållsförteckningen på en KRAV-märkt och en likadan o-ekologisk produkt. Glass till exempel!
  • Knäck en filterbubbla. Delta i öppna samtal – och om någon inte tycker som du – ställ nyfikna frågor och lär mer av varandra!

3 utmanare

  • Lär dig hur maten görs! Kontakta en KRAV-certifierad bonde eller företagare. Här hittar du närmaste adress: www.krav.se/sok-foretag
  • Lär dig vad som egentligen är i maten. Sök på internet vad E-numren betyder och vad de består av.
  • Sprid källkritik på nätet. Innan du delar det upprörande klippet - kolla källan och fundera på rimligheten. För ett himla liv om något som sprids är fel!
Andra då?

Forskar med öppenhet

Line Gordon

Skriver om öppenhet

Mats-Eric Nilsson

Andra då?

Line Gordon

Line Gordon på Stockholm Resilience Centre forskar om omställningen till en mer resurseffektiv och hälsosam mathållning.

– Jag drivs av att våra barn ska kunna leva ett gott liv på den här planeten.
Line anser att öppenhet är viktigt för att kunna bygga samarbeten som åstadkommer förändring.
– Forskare, beslutsfattare och näringsliv behöver identifiera en gemensam problembild och gemensamma lösningar och för det krävs en stor öppenhet.
Vi konsumerar mer och mer och med allt större avstånd till produktionen. Därför behövs också en större öppenhet med information till oss konsumenter, tror Line.

Tillit

Line konstaterar att prismekanismerna inte fungerar för att säkra ett matsystem som håller sig inom vad planetens ekosystem tål.

– Jag tror på att stärka kopplingen mellan mat, smak, kultur och biosfärsförvaltning. Hur skapar vi en bra kultur kring mat?
För att bidra till förändring tror Line att forskarens roll behöver förändras.
– Forskare är vana vid att ses som experter på sitt specifika område, men när vi jobbar tvärvetenskapligt hamnar vi utanför komfortzonen, i områden vi inte helt behärskar. På Stockholm Resilience Centre satsar vi därför mycket på att bygga tillit och skapa bra relationer. Det främjar samarbeten både internt och externt.

Kommunikation

Line anser att forskare behöver vara öppna för nya sätt att kommunicera för att nå ut till en bredare publik.

Stockholm Resilience Centre samarbetar med både konstnärer och beslutsfattare och är mycket aktiva i sociala medier och når på så sätt många typer av människor.

– På en konferens om resiliens lät vi olika konstnärer tolka begreppet resiliens. En annan gång fick musiker framföra sin musik samtidigt som vi förde samtal om korallreven. När Johan Rockström sommarpratade i radio skapades ett stort intresse hos allmänheten.

Andra då?

Tid för öppenhet

Mats-Eric Nilsson har skrivit flera böcker och många artiklar för att tydliggöra skillnaden mellan matbutikens olika varor – allt för att göra det lättare för konsumenten att göra medvetna val.

Jag såg ett stort glapp mellan producenternas påståenden om maten och det som verkligen levereras. Företagen vet att konsumenten vill ha småskalig, hantverksmässig och traditionell produktion och visar upp den bilden i sin marknadsföring, fast produktionen sker så industriellt det bara går, säger Mats-Eric.

Får det att hända

Utöver skrivandet har Mats-Eric Nilsson föreläst för människor på stora och små orter i hela landet.

– Överallt har jag mött människor som säger att jag har påverkat hur de handlar. Det har blivit som en begynnande folkrörelse, säger han.
Mats-Eric har också påverkat livsmedelsindustrierna att förändra sin produktion.
– Ett exempel är Dafgårds. Deras Jennys kåldolmar med 67 ingredienser prydde framsidan på min första bok. Dafgårds beställde 30 exemplar av boken och började själva plocka bort tillsatser. Idag har denna färdigrätt bara en tillsats kvar, ett färgämne i såsen, säger Mats-Eric.

Tillsatser som kosmetika

Mats-Erics avsikt med sina böcker och föreläsningar har inte varit att skrämmas.

– Min huvudkritik är inte att tillsatser är farliga, utan att de används för att skyla över att man inte haft tillräckligt med riktiga råvaror i produkten. Även detta kan till slut bli ett hälsoproblem eftersom maten innehåller så lite av de nyttigheter man ser på förpackningarnas bilder.

Riktig mat kommer för att stanna

Mats-Eric anser att det finns ett bättre utbud av mat idag än för tio år sedan.

– Jag kan verka väldigt kritisk, men är egentligen en optimistisk person. Om tio år tror jag att vi kommer att undra hur vi tidigare kunde acceptera så fejkade produkter, säger han.

Vi med KRAV

Möt Artisanglass och Melins Lamm

Så här jobbar vi med öppenhet

Korvmakaren Benny

Jag vill ha större öppenhet kring maten >>

Glassmakarna James och Helen

Innehållsförteckningen ska vara kort >>

Vi med KRAV

Vill ha mer öppenhet

Benny Melin tycker att det borde vara större öppenhet kring tillsatserna i maten än vi har idag.

Många säger att deras produkter är naturliga utan onödiga tillsatser. Men enligt Benny finns det inte några nödvändiga tillsatser alls.
– Vi vet idag att det inte är bra för kroppen med nitrit och andra konserveringsmedel. Det skapar obalans i vår tarmflora, som ju är så viktig för hälsan. Ingen undersöker idag de totala konsekvenserna av alla tillsatser i maten, inklusive kostnader för sjukvård och lidande. Den informationen får inte konsumenten.

Varför nitrit?

– Det skäl som anges för att använda nitrit är att minska risken för botulism, men den risken är minimal idag med den renhet som råder kring kötthantering.

Benny Melin menar att nitrit egentligen används i charkprodukter för att få en enhetlig färg. Melins fick döpa om sin falukorv till dalakorv, eftersom falukorv enligt definitionen måste innehålla nitrit för den ”rätta” färgens skull.

Gammal i gården

Melins är en liten aktör på marknaden, men har Sveriges överlägset största sortiment av KRAV-märkt kött och chark.

Historien går långt tillbaks. Benny Melin var själv med och startade KRAV.
– När jag slutade som lantbrukare 2005 ville jag fortsätta utveckla helt rena kött- och charkprodukter till konsumenten. Då förstod nästan ingen vitsen med KRAV, men så är det inte alls längre. Det har varit väldigt roligt att få vara med i den starka utvecklingen.

Stolt över öppenheten

– Det är helt öppet vad KRAV-certifieringen innebär. Med KRAV-märket kan kunderna lita på att de får det de betalar för.

Melins får mycket positiv återkoppling kring sina produkter, att de smakar som det gjorde förr. Smakerna kan variera i produkterna, beroende på djurens ras, ålder och foder. De skillnaderna slätas ut med tillsatser, menar Benny Melin. Julskinkan är den enda produkten han får negativa reaktioner på, just för att den är grå eller skiftar i färgen.
– Men jag har också kunder som säger att sedan de började med min skinka kan de inte gå tillbaka.

Vi med KRAV

Glass utan kompromisser

Helen och James Dooley på Artisanglass smaksätter sin glass med frukter, bär, blommor och örter, som till största del skördas i den egna KRAV-certifierade trädgården och från markerna runtomkring.
– Vi vill få fram de bästa smakerna med de bästa råvarorna och en så kort innehållsförteckning som möjligt. Vi använder grädde, mjölk, ägg och socker, men inga tillsatser, säger Helen.

Industrins smaker

James och Helen pratar engagerat om hur matindustrin påverkar vår relation till mat.
– Mat förvandlas till icke-mat med hjälp av tillsatser. Och industrin har tagit över smakerna. Folk som köper vår hallonglass blir överraskade över hur riktiga hallon smakar jämfört med det som kallas hallonsmak, säger James.

Hur blir man glasstillverkare?

Högst uppe på berget med utsikt över sjön i Dalsland ligger Helen och James gamla faluröda hus. Ingenting avslöjar att några av Sveriges absolut godaste glassar tillverkas här. 2007 flyttade James och Helen hit från England med sina tre barn. Glasstillverkningen kom igång 2014.
– Vi har länge odlat vår egen mat och vet hur det smakar. Och att göra vår egen glass har alltid varit en grej för oss, säger Helen och James tillägger:
– Vi upptäckte också att svenskar äter mycket glass. Och att bären blir så goda här av allt solsken.

Hantverksmässigt

I ett uthus på tomten tillverkas 10 liter glass åt gången i den lilla glassmaskinen. För hand portioneras sedan glassen ut i halvliters- och portionsförpackningar. Glassen säljs främst till caféer och restauranger vid turistmål som Gunnebo Slott och Kosters Trädgårdar, men även till butiker som Paradiset i Stockholm.
– En rolig del av jobbet är att träffa alla kockar, butiksägare och alla andra som är engagerade i ekologisk mat. Och KRAV-märket är jätteviktigt för oss för det hjälper konsumenten att förstå att produkten har ett högre värde, säger James.

Bevisen
Bevisen

Professorn ger svar om öppenhet:

Nitrit är en tillsats som finns i många charkprodukter. Även i ekologisk chark som är tillverkad enligt EU:s minimiregler. Nitrit används för att sätta färg på kött och ge det längre hållbarhet. I KRAV-märkta produkter är tillsatsen nitrit förbjuden av försiktighetsskäl. Det är mycket bra menar Alicja Wolk som är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

Du har gått igenom forskningen om sjukdomar som kan förknippas med att äta processat rött kött som skinka, korv och bacon. Vad har du funnit?

– Jag fann att det är rimligt att dra slutsatsen att hög konsumtion av processat rött kött, är förknippad med ökad risk för flera kroniska sjukdomar. Det gäller typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer i till exempel tjock- och ändtarmen, bukspottkörteln och strupen.

Hur ser riskerna ut?

– Analyser visar att för varje 50-gramsökning av det dagliga intaget av processat kött ökar risken att dö i cancer med åtta procent och i hjärt-kärlsjukdomar med 24 procent.

Kan tillsatsen nitrit vara skadlig?

– Nitrit som används i processat kött kan omvandlas till nitrosaminer i livsmedlet eller i magen och djurstudier har visat att nitrosaminer är skadliga för bukspottkörteln, minskar insulinutsöndringen och ökar risken för typ 2 diabetes. Nitrosaminer bidrar också till inflammationer och de kan ge upphov till skador på arvsmassan som kan leda till cancer.

Kan människor få cancer av nitrit?

Ja, det finns studier som visar att ett högt intag av nitrit via maten kan vara kopplat till högre risk för cancer till exempel i magsäcken eller tjock- och ändtarmen.

Hur ser du på att KRAV-märkt chark inte får innehålla tillsatsen nitrit?

– Det är mycket bra med tanke på människans hälsa.

Alicja Wolk

Professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet.

bevisen

KRAV är mer än EU-eko

Ekologiskt är logiskt men KRAV lägger ribban lite högre på flera områden.
Här är några exempel:

DjurskyddHälsa
Grisar ska få vara ute och böka och beta.Ingen tillsatt nitrit i maten.
Grisar ska få vara ute, men det räcker med en inhägnad betongplatta.Nitrit är tillåten som tillsats.
De flesta grisar får aldrig gå ut.Nitrit är tillåten som tillsats.
MiljöEnergianvändning
Gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.Alla KRAV-bönder i Sverige ska ha förnybar el.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.Inga krav på förnybar el.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken (undantaget slamspridning som tillåts i denna produktion).Inga krav på förnybar el.
Socialt
Kontroll av att produktionen inte bryter mot mänskliga rättigheter.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Djurskydd
Grisar ska få vara ute och böka och beta.
Grisar ska få vara ute, men det räcker med en inhägnad betongplatta.
De flesta grisar får aldrig gå ut.
Hälsa
Ingen tillsatt nitrit i maten.
Nitrit är tillåten som tillsats.
Nitrit är tillåten som tillsats.
Miljö
Gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken.
Inga gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermarken (undantaget slamspridning som tillåts i denna produktion).
Energianvändning
Alla KRAV-bönder i Sverige ska ha förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Inga krav på förnybar el.
Socialt
Kontroll av att produktionen inte bryter mot mänskliga rättigheter.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.
Inga krav på socialt ansvar utöver lagstiftning.

Från 31/1 för vi ett himla liv om

OMTANKE
Om KRAV

God mat görs på goda värderingar. På KRAV för vi ett himla liv för biologisk mångfald genom att inte tillåta kemiska bekämpningsmedel. Vi för ett himla liv för öppenhet och accepterar inte en massa konstiga tillsatser i maten. Vi tror på omtanke – djur ska behandlas med värdighet. Vi värnar om respekt för bönders villkor världen över.

Läs mer om vad du får när du väljer KRAV-märkt på www.krav.se

Varför ett himla liv?
Om KRAV

Varför ett himla liv?

Vi på KRAV drivs av en övertygelse. Vi tror att mångfald är bättre än enfald, att det är bättre att vara snäll än dum, att respekt är bättre än respektlöshet, att öppenhet är bättre än slutenhet, att det naturliga är bättre än det konstlade. Det låter som självklara värderingar, men är inte alltid det. För att få goda saker att hända krävs beslutsamhet. Det behövs drivkraft, och det behövs mod.

Det behövs många som för ett himla liv.

På KRAV för vi ett himla liv för biologisk mångfald genom att inte tillåta kemiska bekämpningsmedel. Vi för ett himla liv för öppenhet och accepterar inte en massa konstiga tillsatser i maten. Vi tror på omtanke – djur ska behandlas med värdighet. Vi värnar om respekt för bönders villkor världen över. Vi vill ställa om Sverige för att få fler bönder som kan leva på sitt jobb. Vi på KRAV är övertygade om att den ekologiska produktionen tillsammans med våra egna regler och oberoende kontroll har en viktig roll att spela för att nå dit.

God mat görs på goda värderingar. Och vi tror att hela samhället mår bra av samma saker som driver oss. Världen behöver mer mångfald, öppenhet, omtanke, respekt och mod.

Med kampanjen “För ett himla liv” vill vi lyfta blicken. Vi vill uppmuntra fler att höras och synas och våga ta ställning för goda värderingar. För det är ju så – ju fler som väsnas, desto större blir effekten. Nu för vi ett himla liv!

Vill du komma i kontakt med oss?
Du hittar oss på krav.se , Facebook och Instagram.